Från vilka positioner vinns travloppen i Sverige? Är ”vinnarhålet” bättre än ”dödens”? Och skiljer sig resultaten mellan vintern och övriga året? Det reder vi ut med en extra titt på Färjestad – värd för lördagens V75 där en jackpot gör att sjurättspotten väntas innehålla minst 49 miljoner kronor.

Att ledningen är bästa positionen är kanske den viktigaste lärdomen för en travspelare i Sverige. Fyra av tio travlopp vinns av hästen som sitter först varvet från mål och många gånger ligger nyckeln till en lyckad analys i att man räknar ut vem som kommer att springa först. Men hur står det till med övriga positioner?

Den som gillar att spela V75, men inte har studerat mekaniken i svenska travlopp kan exempelvis få intrycket att positionen utvändigt om ledaren skulle vara extra svår, inte minst för att den går under namnet ”dödens”. På samma sätt omnämns ofta andra par utvändigt som ”perfekt” medan ryggen på ledaren ibland kallas ”vinnarhålet”. Går man efter detta är det lätt att missa att dödens de facto är den näst bästa positionen för att vinna travlopp, nästan lika segerrikt som rygg ledaren och andra par utvändigt tillsammans.

Sämre betalt på spetshästarna
Det här är förstås skåpmat för framgångsrika spelare och inte syftet med denna undersökning. Istället är målet att reda ut huruvida vintern med dess barfotaförbud har någon inverkan på varifrån man kan finna vinnarna i travlopp. För att inte jämföra äpplen och päron så gäller alla tabeller i artikeln enbart lopp som startats bakom bil med spårtrappor, kallblodslopp och monté borträknat. I databasen travfakta.se finns över 22 000 registrerade lopp med dessa förutsättningar sedan barfotaförbudet infördes 1 december 2015.

Av dessa har 4 473 körts på vintern och tittar man andelen spetsvinnare respektive vinnare från bakspår är resultatet detta:

Autostartslopp på vintern i Sverige sedan 2015-12-01

  • Spetsvinnare: 44 procent
  • Vinnare från bakspår: 21 procent

Jämför det med resultaten under övriga året (17 670 lopp).

Autostartslopp vår-sommar-höst i Sverige sedan 2015-12-01

  • Spetsvinnare: 42 procent
  • Vinnare från bakspår: 21 procent

Vi ser alltså att andelen spetsvinnare sjunker på vintern, men ganska marginellt. Chansen att vinna från bakspår ökar däremot inte. Skillnaden blir lite tydligare om man tittar på vinnaroddset hos spetshästarna. Medan ROI (Return On Investment) för hästar i ledningen varvet kvar ligger på 220 under vår-sommar-höst så sjunker det till 189 på vintern. Det innebär alltså att det är betydligt mindre lönsamt att jaga spetsvinnare under vintern och kan tolkas som att högoddsare har det svårare att ”rinna undan” under barfotaförbudet.

Lättare att springa i andraspår
Vilka positioner är det då som gynnas under vintertid? Sedan 2019-05-19 finns en funktion i travfakta.se som visar vinnarens position varvet från mål. Det innebär att dataunderlaget blir mindre, men ändå omfattande med 9 582 lopp som uppfyller kriterierna då dessa rader skrivs. Av dessa har 1 684 körts under vintern.

Position: segerprocent på vintern (segerprocent övriga året) sedan 2019-05-19

  • Spets: 42,1 (44,1)
  • Dödens: 16,2 (15,9)
  • Rygg ledaren: 7,5 (7,8)
  • Andra ytter: 9,8 (9,2)
  • Tredje inner: 3,2 (3,0)
  • Tredje ytter: 7,8 (7,0)
  • Övriga positioner: 13,5 (13,0)
  • Invändig position: 56,7 (58,6)
  • Utvändig position: 43,3 (41,4)

Även här är skillnaderna små, men konsekventa. Chansen att vinna efter utvändig resa är större under vintern och de två positioner som missgynnas är spets och rygg på ledaren. Det rimmar väl med den allmänna uppfattningen att de långsammare och mer krävande banorna ska hämma spetshästar.

Större skillnader på Färjestad
Då sätter vi luppen på veckans V75 som avgörs på Färjestadstravet i Karlstad. Först och främst kan vi konstatera att Färjestad generellt är en bana där det är extra gynnsamt att springa i ledningen. Tittar man på alla lopp som körts oavsett startmetod sedan 2010 så vinns 44 procent därifrån, jämfört med 40 för landet som helhet. Det innebär att banan i Karlstad är en av de mest fördelaktiga i landet för spetshästar. Men inte under vintern!

Här är skillnaderna mellan årstiderna nämligen större än för riket som helhet. Bryter man ut autoloppen på samma sätt som ovan blir resultatet detta.

Autostartslopp vår-sommar-höst på Färjestad sedan 2015-12-01

  • Spetsvinnare: 45
  • Vinnare från bakspår: 20

Autostartslopp på vintern på Färjestad sedan 2015-12-01

  • Spetsvinnare: 39
  • Vinnare från bakspår: 21

Skillnaden i ROI blir också större för spetshästarna som betalar 175 procent tillbaka under vintern, jämfört med 253 under övriga året. Slutsatsen blir att den generellt framgångsrika strategin att söka spetsvinnare på Färjestad inte har samma förutsättningar att lyckas i jakten på lördagens jackpotmiljoner. Vilka positioner är det då som gynnas på lördagens bana under vintern?

Här börjar det statistiska underlaget bli i minsta laget för att dra några säkra slutsatser med 420 lopp totalt varav 75 på vintern körda sedan 2019-05-19, men vi kollar för att se om det finns några tendenser:

Färjestad position: segerprocent på vintern (segerprocent övriga året) sedan 2019-05-19

  • Spets: 40,2 (44,2)
  • Dödens: 20,8 (15,2)
  • Rygg ledaren: 4,2 (7,9)
  • Andra ytter: 12,5 (11,3)
  • Tredje inner: 2,8 (3,7)
  • Tredje ytter: 8,3 (4,3)
  • Övriga positioner: 11,1 (13,4)
  • Invändig position: 50,0 (59,7)
  • Utvändig position: 50,0 (40,3)

Nog blir tendensen väldigt tydlig. Trots att andelen spetsvinnare sjunker på vintern så minskar även andelen vinnare från kön. De som gynnas är istället hästarna som travar långt fram i andraspår. Ska man försöka resonera kring varför så kan man tänka sig att Färjestads bana påverkas mer än riksgenomsnittet under vintertid. Framförallt verkar innerspåret bli betydligt mindre gynnsamt än under ”barfotamånaderna”.

Tre startspår som går med vinst
Avslutningsvis tar vi en titt på konkreta startspår för att försöka hitta varifrån hästarna som hittar de gynnade positionerna i andraspår kan tänkas starta. Eftersom tre av lördagens avdelningar på V75 körs över 2 140 meter autostart har vi fokuserat på dessa förutsättningar. Här innefattar underlaget 149 lopp på vintern och 558 lopp övriga året.

Segerprocent Färjestad 2140 autostart sedan 2015-12-01 Vintern (övriga året)

  • Spår 1: 7 (9)
  • Spår 2: 11 (9)
  • Spår 3: 11 (12)
  • Spår 4: 8 (16)
  • Spår 5: 13 (15)
  • Spår 6: 12 (10)
  • Spår 7: 12 (9)
  • Spår 8: 8 (6)
  • Spår 9: 8 (6)
  • Spår 10: 11 (7)
  • Spår 11: 5 (7)
  • Spår 12: 3 (2)

Medan 4 och 5 är de utgångslägen som dominerar i vanliga fall så är de båda toppspåren inte alls lika överlägsna under vintern. Relativt gynnade utgångslägen denna årstid är istället de längst ut bakom vingen, samt de två innersta bakspåren. Tre startspår visar ROI över 100 och är således de utgångslägen som underskattas mest av spelarkollektivet på Färjestad vintertid: Dessa är spår 7, 8 och 10. Ska man söka efter spelvärde i V75-3, V75-5 och V75-6 på lördag är alltså dessa startspår värda att hålla ett extra öga på. Och framförallt, rata inte hästar för att de ”riskerar” att hamna utvändigt om ledaren.

Robin Johansson, Kanal 75